det är inte ofta jag gråter men när jag väl gör det kan jag knappt sluta.
solen i ögonen - en film om lars winnerbäck visades ikväll på ettan.
jag såg, jag log, jag sjöng och jag grät.
varje låt, varje ord är ett minne i sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar